Sitter med en varm kopp choklad i handen,
tänker på alla sambanden,
alla band som nu är brutna,
vi var som totalt fastgjutna,
alltid slutna i varandras armar,
och ja du är jätte söt när du charmar,
om kvällarna känns det som att du över mig bevakar,
som att du skulle få bort allt ont runt om mig,
jag vill be dig om ursäkt,
jag är fortfarande knäckt,
vänskapen vi nu har är väldigt bräckt,
jag önskar att jag någonting kunde göra,
allt förutom att oftast förstöra,
men livet fortsätter,
även om de blir långa dagar och långa nätter,
men det finns ju oftast någon som ersätter den plats som du har i mitt hjärta,
det skulle täcka mycket av min smärta,
men jag kommer alltid att älska dig,
det vet du är sant så du måste tro mig,
förlåt än en gång,
resan har nästan blivit för lång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar